I år är det 250 år sedan Adam Smith publicerade sitt stora verk The Wealth of Nations.
Det är en bok som förändrade världen. Den lade grunden för den ekonomiska förståelse som i praktiken gjorde slut på de återkommande svältkatastrofer som tidigare plågat Europa.
Ändå passerar jubileet nästan obemärkt.
Såvitt jag kan se är det nästan bara idéhistorikern Johan Norberg som uppmärksammar saken i sin podcast. I övrigt råder en märklig tystnad kring ett av de viktigaste verken i modern historia.
Samtidigt sker något ännu märkligare.
Politiker och opinionsbildare börjar återigen tala uppskattande om tullar, handelskrig och ekonomisk nationalism – just de idéer som Adam Smith ägnade sitt liv åt att kritisera.
När Donald Trump nyligen sade i Joe Rogans podcast att det vackraste ordet i ordboken är ”tariffs” (tullar) var det i praktiken en hyllning till den merkantilism som dominerade Europas ekonomiska politik före Adam Smith.
Det är ett ekonomiskt tänkesätt från en tid då svält fortfarande var en återkommande realitet i vår del av världen.
Min egen familjehistoria ligger inte så långt från den tiden.
När min gammelfarmor föddes 1869 levde Norden fortfarande i skuggan av hungersnöden på 1860-talet. Min mor träffade som barn sin gammelmormor som själv hade upplevt dessa år då missväxt kunde innebära verklig hunger.
Att sådana katastrofer försvann ur Nordens historia var inte en slump.
Det berodde på att de ekonomiska idéerna förändrades.
Adam Smith var inte ensam om att formulera dessa idéer. I Norden hade den österbottniske prästen och riksdagsmannen Anders Chydenius redan tidigare argumenterat för frihandel, näringsfrihet och öppna marknader.
Chydenius var dessutom radikal även med dagens mått mätt.
Han föreslog att ett stort område i Lappland – från Umeå lappmark upp till Enare och Utsjoki – skulle göras till en fristat byggd på privat äganderätt, frihandel och individuell frihet.
Ingen planmyndighet skulle styra ekonomin. Inga privilegier, inga skrån och inga handelshinder skulle finnas. Den enda statliga tjänstemannen skulle i princip vara domaren som såg till att människors rättigheter inte kränktes.
Chydenius resonemang var enkelt: ingen central planering kan veta hur människor bäst organiserar sina liv och sin ekonomi. Bara friheten kan ge svaret.
Det var denna typ av idéer som gradvis förändrade världen.
Under 1800-talet började handel och transporter fungera på ett helt annat sätt. Järnvägar byggdes, marknader öppnades och spannmål kunde transporteras långa sträckor.
När skördarna slog fel i en region kunde man importera mat från en annan.
Missväxt behövde inte längre betyda svält.
Det är därför hungersnöden på 1860-talet blev den sista stora svältkatastrofen i Norden.
I dag tar vi detta för givet.
Samtidigt tycks många ha glömt de idéer som gjorde utvecklingen möjlig.
När Donald Trump hyllar tullar som det vackraste ordet i ordboken är det i praktiken ett försvar för det ekonomiska system som Adam Smith skrev sitt stora verk för att kritisera.
Det är en märklig historisk ironi att detta sker samtidigt som 250-årsjubileet av The Wealth of Nations nästan passerar i tystnad.
Och ibland får dessa idéer mycket konkreta konsekvenser.
Öresundsregionen var länge ett av Europas mest integrerade områden. Helsingborg och Helsingør ligger fyra kilometer från varandra och utvecklades till en gemensam arbets- och bostadsregion.
Men 2015 återinfördes gränskontroller över Öresund.
Plötsligt stod gränspendlare återigen i köer vid en gräns som i praktiken hade varit öppen i decennier.
Det är svårt att tänka sig en tydligare symbolisk reträtt från de idéer som en gång gjorde Norden rikt: fri rörlighet, handel och öppna marknader.
Den ekonomiska logiken bakom gränshinder är i själva verket lika absurd som om man skulle resa tullmurar mellan stadsdelar.
Men kanske är det jag som missförstår allt.
Kanske är det i själva verket så att man blir rikare genom att avskaffa handel.
I så fall borde staten snarast utfärda följande instruktion till landets konsumenter.
---
STATLIG KONSUMENTINSTRUKTION NR 1
Hur du blir rik genom att eliminera handelsunderskott
1. Identifiera företag som du har handelsunderskott gentemot.
Exempel: ICA, Lidl eller den lokala pizzerian.
2. Sluta omedelbart handla där.
Varje krona du spenderar där innebär ett oacceptabelt handelsunderskott.
3. Tillaga all mat själv från grunden.
Helst med råvaror du producerar på balkongen.
4. Om balkongen är för liten rekommenderas potatisodling i vardagsrummet.
5. Skulle detta leda till minskad levnadsstandard är detta ett tillfälligt problem på vägen mot ekonomisk självständighet.
---
Om denna metod fungerar på individnivå borde den naturligtvis fungera lika bra mellan länder.
Vi kan då lugnt konstatera att Adam Smith och Anders Chydenius hade fel och att världens ekonomer slösat bort de senaste 250 åren på att missförstå hur välstånd egentligen skapas.
Eller också är sanningen den motsatta: att vårt välstånd vilar på idéer som vi i dag håller på att glömma.
