Varje morgon när jag laddar ned mina podcaster – till exempel amerikanska Timesuck eller Crime in Sports – får jag svensk reklam i öronen. Det kunde jag leva med, om den varit lokal. Men det är den aldrig.
Jag matas med reklam från Västervik, campingplatser på Öland, eller ICA-erbjudanden i Borlänge. Jag bor inte där. Jag bor inte ens i “det svenska Sverige”. Jag bor i Öresundsregionen, en gränslös del av Europa med 4 miljoner invånare, ett gemensamt arbetsmarknadsområde, pendlingsflöden, kulturell och historisk samhörighet.
Men reklamplattformarna vet inte det. Eller vill inte veta.
Jag har aldrig – under alla dessa år med poddar – fått höra ett reklaminslag för Kvickly i Helsingör, Tivoli i København, Føtex i Nivå, eller ens Landskrona teater. Trots att jag lever mitt liv i den verkliga staden – inte den fiktiva nationalstat som annonsplattformarna envisas med att upprätthålla.
Apple och de digitala järnridåerna
Apple Podcasts, liksom Spotify och andra, styr sina annonser efter nationalstatlig logik. Är du registrerad i Sverige? Då får du svensk reklam. Punkt.
Det spelar ingen roll att du bor i ett transnationellt storstadsområde. Eller att ditt lokala centrum är København, inte Stockholm. Du klassas som svensk, och får matas med storsvenska charkdiskar från Västervik, i stället för ett erbjudande från din närmaste Kvickly.
Teknikplattformarna agerar som digitala tulltjänstemän som upprätthåller en gräns som Öresundsbron byggdes för att riva ner. Resultatet är en reklamvärld – och därmed en verklighetsbild – där Öresundsregionen inte existerar.
En röst i exil
Jag försökte starta en blogg på Substack. Inte en själ har hittat den. Google vägrar indexera den. Facebook och Instagram blockerar mig. Jag är inte ens tillåten att skapa ett konto, trots att jag aldrig postat något på Instagram i hela mitt liv.
Allt detta trots att jag bara vill prata om det som borde vara självklart i en liberal demokrati:
- Fri rörlighet i Sundet
- Öresundsregionen som en verklig, inte bara teknokratisk, enhet
- Ett ifrågasättande av statlig centralism och historieskrivning
- En kritik av symbolpolitik som suddar ut Skånes, Hallands och Blekinges särart
Men i stället blir jag behandlad som en säkerhetsrisk. Medan de som får plats i media är hovhistoriker, centralistiska socialister eller storsvenska chauvinister med SD-pass.
Censur i algoritmisk kostym
Det är ingen konspiration. Det är systemfel.
Det är så här digital censur ser ut i vår tid: inte i form av förbud, utan av osynliggörande. Ingen hittar dig. Inga index, inga länkar, ingen spridning.
Du hamnar i det digitala ingenmanslandet – mellan Helsingborg och Helsingör, mellan frihet och kontroll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar