Fejklibertarianer, stängda gränser och sveket mot fri rörlighet

 

Det finns något djupt oärligt i hur vissa självutnämnda libertarianer i dag talar om framtiden.

När Tom Woods pratar om en “non-leftist future” låter det vid första anblicken som ett försvar för frihet. Men lyssnar man noggrant märker man snabbt att det inte handlar om frihet i klassisk mening – utan om att välja sida.

Och det är alltid samma sida.

Han skulle aldrig säga “non-rightist future”. Aldrig. För i praktiken är högern inte problemet i den här världsbilden – den är allierad.

Det blir ännu tydligare när han bjuder in tänkare som Paul Gottfried, som öppet argumenterar mot västlig liberal demokrati och i stället talar väl om nationalistiska projekt och partier som Front National, Vlaams Blok och Alternative für Deutschland.

Detta är inte libertarianism. Det är något helt annat.

Från individ till kollektiv

Klassisk libertarianism utgår från individen:
- individens rätt att röra sig
- individens rätt att handla
- individens rätt att leva sitt liv utan statlig kontroll

Men när samma personer börjar tala om:
- stängda gränser
- “repatriering”
- kulturell homogenitet

då har fokus flyttats från individ till kollektiv.

Och när kollektivet definieras i nationella eller etniska termer är vi inte längre i närheten av frihetlig filosofi.

Öresundsperspektivet som avslöjar allt

För mig, som lever med verkligheten kring Sundet, blir hyckleriet uppenbart.

Här har vi en historisk och naturlig storstadsregion som splittrats av statliga gränser, kontroller och politiska beslut. Människor som tidigare kunde röra sig fritt mellan Helsingborg och Helsingør, Malmö och Köpenhamn, möts i dag av passkontroller, byråkrati och misstänksamhet.

Detta är inte en abstrakt debatt.

Det är verkliga hinder i verkliga människors liv.

Och ändå sitter självutnämnda “libertarianer” och argumenterar för mer av samma sak – fler gränser, mer kontroll, mindre rörlighet.

Anti-vänster räcker inte

Att vara emot vänstern är inte samma sak som att vara för frihet.

Om din analys alltid landar i att:
- vänstern är problemet
- högern är lösningen

då har du redan lämnat libertarianismen bakom dig.

Då är du en ideologisk opportunist, inte en principfast tänkare.

Vad frihet faktiskt innebär

Frihet betyder inte:
- rätt att exkludera hela befolkningsgrupper
- rätt att tvångsförflytta människor
- rätt att stänga in människor bakom gränser

Frihet betyder:
- öppna samhällen
- frivilliga relationer
- rätten att röra sig över gränser

Utan detta är “frihet” bara ett tomt ord.

Slutsats

Det vi ser nu är inte en slump. Det är en ideologisk förskjutning där libertarianism används som retorisk fasad för något helt annat.

Och det måste sägas rakt ut:

Att kalla sig libertarian samtidigt som man argumenterar för stängda gränser och repatriering är inte bara inkonsekvent.

Det är ett svek mot själva idén om frihet.